12 februari 2010

Å så kom hon!

Tack för alla fina ord, sms och gratulationer!
Nu är hon här, vår lilla Nova!
Å det är inte annat än att jag tackar James för att han ringde in morfar-hjälpen och tvingade mej ringa till förlossningen strax efter mitt senste inlägg. Annars kunde det mycket väl ha blivit bebis hemma eller i bilen ner till Västervik.

Vi åkte hemifrån 19.30 och i snöstorm anlände vi inne på förlossningen 20.30 och fick komma direkt in i en förlossningssal. CTG kurvan var fin och kotten mådde bra. 21.10 blev jag inskriven och undersökt. 5-6 cm öppen och ingen blev mer stolt än jag som klarat av så mkt på så kort tid. I bilen ner trodde jag att jag skulle dö dessutom då jag knappt hade paus mellan värkarna och så höll det i sej och verkade också vara väldigt effektivt.
Jag låg på rygg i sängen med lustgasen på högsta effekt. Försökte lägga mej på sidan för mer bekvämlighet men värkarna gjorde ännu mer hysteriskt ont då så det var ju bara att glömma.
Strax efter 22 kom barnmorskan in och tjitttjattade lite. Bad mej lägga mej på sidan för att kotten skulle må bättre av det. När jag sa att jag inte tordes det för smärtans skull så log hon och sa att det var ju var meningen att det skulle göra ont.
Jag kved och sa att jag så gärna ville klara av det här utan epidural. Hon masserade min rygg lite och sa att jag inte skulle hinna få den ändå. Bullshit tänkte jag. Jag hade varit där i en timma och hon började re om att jag inte skulle hinna? James och jag sa till varandra innan att det nog skulle bli till 2-3 på natten, typ 1 cm i timman. Så min enda tanke var att hon sa så för att få mej mer positiv bara.
När jag låg där på sidan så hann jag få två helvetesvärkar. Efter första värken kände jag hur hinnorna kom och hur hon tog hål på dem. Efter andra värken skrek jag att nu kommer den! Jag trodde inte riktigt på mej själv där även om jag i detalj kunde känna vart i mej kotten bafann sej. Barnmorkan undersökte mej då och sa att om jag ville ta i så fick jag det för jag var fullt öppen! Är jag öppen 10 cm redan skrek jag och fick i samma sekund en krystvärk! Du skojar? Nej sa hon och stressade omkring i rummet och ringde på en medhjälpare. Efter 2 krystvärkar var huvudet ute och efter tredje kom lilla Nova ut, 22.18. 3470 gram tung och 51 cm lång med svart, lång, tuffsig kaluffs!
Jag var chockad! Jag trodde aldrig i mitt liv att jag skulle klara det utan epidural och heller inte att det skulle gå så snabbt. Jag tackar gudarna för att jag inte hann ta epiduralen! Vilken skillnad på förlossning och förlossning, va?!
Både Nova och jag var hela och fina och jag är fortfarande lite chockad men otroligt nöjd! Duktigt nöjd med tanke på den smärtan man faktiskt utstår!
Pappa James var också chockad av farten och väldigt stolt.
Viggo är nog världens stoltaste storebror.
Nu är det lunchtajm för min del. Jag återkommer.




8 kommentarer:

Ingela Lundberg sa...

Grattis till lilla Nova. Tänk att något så ont kan va så underbart. Får nästan en tår i ögat av egna minnen när jag läste din blogg. Hälsa familjen. Kram Ingela

nenna sa...

Grattis igen, vad härligt att läsa att det gick så bra och så fort!

Evelina sa...

Åhh vad härligt!! Grattis igen!!
Det låter nästan som min förlossning, fullt ös medvetslös.. o utan bedövning..
Bävar för hur fort det ska gå andra gången...

emmelie sa...

Gulligt men läskig läsning måste jag erkänna. Ja du känner ju mig....men jag är vääääldigt glad för er skull. Puss

Tessah sa...

Hejhej. GRATTIS till nya tillskottet i familjen :)

Sicknurse sa...

grattis ! FINT NAMN ha ha ha ha

Jennifer sa...

Ha ha, kan tro du tycker det är fint!
Verkar vara ett poppis namn här omkring i trakterna nu.. :)

Gordi sa...

Hittade in till dig igen fast nu via Evelinas blogg=) Grattis igen till prinsessan er.Jättefin e hon. Din förlossnig låter som min. Intressant blogg du har =)